Annons / Reklam för Beijer Byggmaterial
Efter reformen den 1 december 2025 är det lätt att gå vilse bland orden. De äldre lovbefrielserna för det som kallades attefallshus och friggebod är borttagna. Reglerna skiljer mellan komplementbyggnad och komplementbostadshus. Här reder vi ut vilka ord som gäller, vilka som bara är vardagsspråk och vilket av dem som styr ditt bygge.
Gratis · utan konto · fem frågor
Räkna ut vad du får bygga
Svara på 5 korta frågor.
Vad vill du bygga?
När PBL-reformen trädde i kraft den 1 december 2025 ersattes de äldre lovbefrielserna för det som kallades attefallshus och friggebod. Dagens regler skiljer mellan komplementbyggnad för förråd, garage och gäststuga, enligt Boverket även med kök och badrum, och komplementbostadshus om byggnaden inreds och ska användas som en självständig bostad.
Orden attefallshus och friggebod lever kvar i vardagsspråket och i äldre guider, men de styr inte längre vad du får bygga. Söker du på det gamla namnet är det komplementbyggnadens regler du behöver läsa, eller komplementbostadshusets om byggnaden inreds och ska användas som en självständig bostad.
Flera av de ord som används efter reformen finns inte i regelverket. Komplementhus är en kortform som är lätt att säga, men byggnaden heter komplementbyggnad. Attefallsbyggnad blandar det gamla namnet med det nya och är ingen av de två officiella termerna.
Komplementbostad är vardagsspråk för komplementbostadshus, alltså en byggnad inredd och avsedd som en självständig bostad. Orden fungerar när du pratar med grannen eller söker på nätet, men när du läser regler eller kontaktar kommunen är det komplementbyggnad och komplementbostadshus som avgör vad som gäller.
Det är användningen som avgör ordet, inte storleken. Ska byggnaden bli förråd, garage eller gäststuga, även med kök och badrum, är det en komplementbyggnad. Är den inredd och avsedd som en självständig bostad är det ett komplementbostadshus.
Storleksgränserna är desamma: max 30 m² inom detaljplan och max 50 m² utanför detaljplan. Båda ska ha mindre byggnadsarea än den byggnad de kompletterar, och båda förutsätter enligt Boverket att den byggnaden redan är färdigställd. Ett komplementbostadshus ska dessutom enligt PBL komplettera ett en- eller tvåbostadshus.
Skillnaden märks i kraven, eftersom komplementbostadshuset också omfattas av krav i Boverkets gällande föreskrifter på bland annat tillgänglighet (utom i ett fritidshus) och rumshöjd. Bestäm användningen först, så följer både ordet och kraven.
Attefallsåtgärder var samlingsnamnet på de åtgärder som fick göras utan bygglov, bland annat själva attefallshuset och den bygglovsbefriade tillbyggnaden. Det som höll ihop gruppen var att åtgärderna krävde anmälan till kommunen och startbesked innan bygget fick påbörjas.
Den anmälnings- och startbeskedsplikten togs bort den 1 december 2025, och därmed tappade begreppet sin poäng. Kvar finns anmälningsplikt för tekniska installationer: vatten, avlopp, ventilation samt eldstad och rökkanal måste fortfarande anmälas, och du måste invänta startbesked innan de påbörjas. Om åtgärden omfattas av lov hanteras den inom lovärendet, utan separat anmälan för samma åtgärd.
Namnbytet gällde fler ord än attefallshuset. Friggeboden är borta som egen kategori, och en liten bod räknas i dag som en komplementbyggnad. Tillbyggnaden som förr var en attefallsåtgärd är numera en lovfri tillbyggnad på max 30 m² bruttoarea eller öppenarea, utan anmälningsplikt. Anmälan krävs dock om husets bärande delar eller brandskydd påverkas väsentligt.
Skärmtaket har inte längre någon egen 15 m²-regel. Ett skärmtak som byggs ihop med bostadshuset kan nu rymmas som lovfri tillbyggnad inom samma yta; ett fristående tak kan i stället vara en komplementbyggnad. Informationen här är vägledande. Detaljplanen kan ha egna bestämmelser om placering, höjd och utformning, och kommunen prövar lov- och anmälningsärenden; beslut kan överklagas.
Sedan den 1 december 2025 heter det komplementbyggnad om byggnaden inte är inredd och avsedd som en självständig bostad, som ett förråd, garage eller en gäststuga, även med kök och badrum, och komplementbostadshus om den inreds och ska användas som en självständig bostad. Attefallshus och friggebod togs bort som egna kategorier och finns kvar bara som vardagsord.
I praktiken ja. Komplementhus är folkmun och inte ett begrepp i regelverket. Det korrekta ordet är komplementbyggnad, eller komplementbostadshus om byggnaden inreds och ska användas som en självständig bostad. Samma sak gäller ord som attefallsbyggnad och komplementbostad, som också är vardagsspråk.
Attefallsåtgärder var samlingsnamnet på de åtgärder som fick göras utan bygglov, till exempel attefallshuset och den bygglovsbefriade tillbyggnaden. De krävde anmälan och startbesked, men den plikten togs bort den 1 december 2025. Det som fortfarande kräver anmälan och startbesked är tekniska installationer: vatten, avlopp, ventilation samt eldstad och rökkanal. Om åtgärden omfattas av lov hanteras den inom lovärendet, utan separat anmälan för samma åtgärd.
Både och. Samtidigt som begreppen byttes ut ändrades reglerna i sak: anmälnings- och startbeskedsplikten för själva byggnaden togs bort, och vill du bygga närmare tomtgränsen än 4,5 m krävs numera skriftligt medgivande från berörda grannar. Utan medgivande krävs bygglov för en placering närmare än 4,5 m. De äldre friggebods- och attefallsundantagen hade var sin sammanlagda areagräns. I dag delar lovfria komplementbyggnader och komplementbostadshus en gemensam pott på 45 m² inom detaljplan och 65 m² utanför. Svaret här är vägledande: detaljplanen kan ha egna bestämmelser och kommunen prövar lov- och anmälningsärenden; beslut kan överklagas.