Annons / Reklam för Beijer Byggmaterial
Attefallstillbyggnad är fortfarande ordet många använder, men efter reformen 1 december 2025 heter åtgärden bara tillbyggnad i reglerna. Du får bygga till upp till 30 m² bruttoarea eller öppenarea utan bygglov, och anmälningsplikten är borttagen. Anmälan krävs dock om husets bärande delar eller brandskydd påverkas väsentligt. Här är vad som gäller, och var gränsen går mot en fristående komplementbyggnad.
Gratis · utan konto · fem frågor
Räkna ut vad du får bygga
Svara på 5 korta frågor.
Vad vill du bygga?
Attefallstillbyggnad är ett vardagsord, inte en egen byggnadstyp i reglerna. När PBL-reformen trädde i kraft den 1 december 2025 togs attefallshus och friggebod bort som egna kategorier, och åtgärden att bygga ut sitt hus heter i regelverket bara tillbyggnad. Den som söker på attefallstillbyggnad menar nästan alltid just det: en tillbyggnad som får göras utan bygglov.
Möjligheten att bygga finns alltså kvar, det är etiketten som har ändrats. Håller du dig inom gränserna nedan behöver du varken bygglov eller anmälan för själva tillbyggnaden. Anmälan krävs dock om husets bärande delar eller brandskydd påverkas väsentligt.
En tillbyggnad får omfatta högst 30 m² bruttoarea eller öppenarea, räknat tillsammans med husets andra lovfria tillbyggnader, och den får inte bli högre än husets taknock. Söker du efter en bestämd kvadratmetersiffra för en attefallstillbyggnad är det den gränsen som gäller efter reformen. Två saker är värda att notera.
Måttet anges i bruttoarea eller öppenarea, eller en kombination av dem, så det är den ytan du ska räkna på när du ritar, och hur den ska mätas i ditt fall är värt att stämma av med kommunen innan du beställer material. Dessutom förutsätter regeln enligt rättspraxis att byggnaden du bygger till redan är färdigställd.
Här blandas begreppen ofta ihop. En tillbyggnad byggs ihop med huset du redan har och ryms inom potten på 30 m². Ett fristående hus på tomten, det som förr kallades attefallshus eller friggebod, är i stället en komplementbyggnad med egna mått: högst 30 m² inom detaljplan och 50 m² utanför.
Komplementbyggnaderna har dessutom en egen gemensam pott på 45 m² inom detaljplan och 65 m² utanför, där befintliga bodar, garage och tidigare uppförda attefallshus räknas in om de byggts som lovfria. Bygger du ut huset rör du alltså inte den potten.
Det här är förändringen som märks mest. Tidigare var åtgärden anmälningspliktig: du lämnade in en anmälan till kommunen och fick vänta på startbesked innan arbetet fick påbörjas. Den anmälnings- och startbeskedsplikten togs bort den 1 december 2025, och sedan dess krävs varken bygglov eller anmälan för själva tillbyggnaden. Anmälan krävs dock om husets bärande delar eller brandskydd påverkas väsentligt.
Ett undantag finns kvar. Tekniska installationer kräver fortfarande anmälan och startbesked innan de påbörjas, och det gäller vatten, avlopp, ventilation samt eldstad och rökkanal. Ska tillbyggnaden få vatten indraget eller en eldstad är du alltså tillbaka i kommunens process för just den delen. Om åtgärden omfattas av lov hanteras den inom lovärendet, utan separat anmälan för samma åtgärd.
För att slippa bygglov ska avståndet mellan tillbyggnaden och tomtgränsen vara minst 4,5 m, om inte samtliga berörda grannar skriftligen godkänner en närmare placering, ett krav som tillkom den 1 december 2025. Ett muntligt ja över häcken räcker alltså inte längre, och säger en granne nej krävs bygglov för en placering närmare än 4,5 m.
Vetter tomten mot en allmän plats, som en gata i detaljplan, kan huvudmannen för platsen, ofta kommunen, lämna det skriftliga medgivandet. Tänk också på att detaljplanen kan ha egna bestämmelser om placering, höjd och utformning, och att bygglov kan krävas där kommunen infört utökad lovplikt. Omfattas huset eller tomten av skyddsbestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser (ofta q-märkt), eller är huset eller området särskilt värdefullt, krävs bygglov ändå (9 kap. 37 § PBL). Informationen här är vägledande och kommunen prövar lov- och anmälningsärenden; beslut kan överklagas.
Ingen i sak. Attefallstillbyggnad är vardagsordet för det som i regelverket bara heter tillbyggnad. Sedan 1 december 2025 finns attefallshus och friggebod inte kvar som egna kategorier, men den lovfria tillbyggnaden på upp till 30 m² bruttoarea eller öppenarea finns kvar.
Nej. Anmälningsplikten för själva tillbyggnaden togs bort den 1 december 2025, så varken bygglov eller anmälan krävs. Tekniska installationer är undantagna: vatten, avlopp, ventilation samt eldstad och rökkanal kräver fortfarande anmälan och startbesked innan de påbörjas. Anmälan krävs också om husets bärande delar eller brandskydd påverkas väsentligt. Om åtgärden omfattas av lov hanteras den inom lovärendet, utan separat anmälan för samma åtgärd.
Ja. Den gamla fristående 15-kvadratsregeln för skärmtak togs bort den 1 december 2025. Ett skärmtak som byggs ihop med bostadshuset kan vara en lovfri tillbyggnad inom samma pott på 30 m² bruttoarea eller öppenarea som husets övriga lovfria tillbyggnader.
Ja, det förekommer. Detaljplanen kan ha egna bestämmelser om placering, höjd och utformning, och där kommunen infört utökad lovplikt kan bygglov krävas. Omfattas huset eller tomten av skyddsbestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser (ofta q-märkt), eller är huset eller området särskilt värdefullt, krävs bygglov ändå (9 kap. 37 § PBL). Ligger tomten inom strandskyddat område behövs dessutom strandskyddsdispens om tillbyggnaden hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars fått röra sig fritt, eller väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter (7 kap. 15 § miljöbalken). Informationen här är vägledande, och kommunen prövar lov- och anmälningsärenden; beslut kan överklagas.